Servettring med Malakit sten från Munka Tenn

Servettringen med infattad malakit har dimensionerna 6 cm i bredd, 3,5 cm i djup och 3 cm i höjd och väger ca 50 gram.

Det krävs många skickliga hantverkare för att producera denna servettring. Först bryts tennet och förädlas till råtenn i gruvor i Asien och Sydamerika. Historiskt sett bröts en betydande mängd tenn i England från romartiden och framåt, särskilt i de välkända gruvorna i Cornwall och Devon. Våra servettringar gjuts, poleras och infattas med sten för hand av skickliga hantverkare i Europa.

Malakit har varit en eftertraktad ädelsten i många kulturer på grund av sin intensiva gröna färg och sina karakteristiska vågiga mönster. Stenen bryts idag på flera platser, men de mest kända fyndigheterna finns i Kongo, Zambia, Ryssland och Australien.

När stenen väl är bruten och har lämnat gruvorna, slipas den till rätt storlek. Denna process, som inkluderar kapning, slipning och polering, utförs för våra stenar i Indien.

Servettringen har designats av Fredrik Strömblad och är märkt med Munkas varumärke.

Om du ska ge bort den i present eller vill delge dina gäster lite mineralkunskap och historia, så läs följande:

Ursprung och egenskaper

Malakit är en mineral med en fascinerande och lång historia, känd för sin levande gröna färg och karakteristiska vågiga mönster. Den består huvudsakligen av kopparkarbonat och är ofta associerad med kopparfyndigheter, vilket förklarar dess rika, gröna färg. Malakit är en relativt mjuk sten, vilket gör den lämplig för olika sorters hantverk, inklusive skulptering och inläggningar. De största fyndigheterna av malakit finns i Ryssland, Kongo, Zambia och Australien.

Historisk användning

Malakitens historia sträcker sig tillbaka till antiken. I det gamla Egypten användes malakit mycket både som prydnadssten och i pulverform som ögonsmink. Egyptierna trodde också att malakit kunde skydda bäraren från onda makter och främja hälsa. Den användes också flitigt under 3000-talet f.Kr. som ett dekorativt element i juveler och amuletter.

Under antiken och medeltiden spred sig användningen av malakit över Europa och Mellanöstern. Den var särskilt populär under det ryska tsarväldet under 1800-talet, där stora mängder malakit bröts i Uralbergen. Ryssland blev känt för sina extravagant stora malakitstycken och använde stenen i allt från små juveler till stora arkitektoniska projekt. Ett av de mest imponerande exemplen är Malakitrummet i Vinterpalatset i Sankt Petersburg, där stora paneler och kolumner kläddes med malakit.

Symbolik och kulturell betydelse

Malakit har ofta associerats med transformation och inre klarhet. Den har använts i olika kulturella och andliga sammanhang för att främja emotionell läkning och förståelse. På grund av dess kopplingar till koppar och dess förmåga att förekomma nära koppargruvor, har den också haft en symbolisk koppling till handel och industriell tillväxt.

Modern användning

Idag är malakit fortsatt populär i smyckestillverkning på grund av sin distinkta färg och mönster. Den används också i esoteriska sammanhang som en sten för healing och skydd. Dess förmåga att vara både vacker och symbolisk håller den kvar som en favorit bland ädelstenar världen över.

Malakit i ryskt mode från tidigt 1800-tal

Malakit har en särskilt intressant och rik historia i Ryssland, där den varit högt värderad både för sin skönhet och för sin användning i storstilad arkitektur och konst. Från 1800-talet och framåt blev malakit en symbol för rysk nationalstolthet och rikedom, mycket tack vare de stora fyndigheterna i Uralbergen.

Fyndigheter i Uralbergen

Uralbergen visade sig vara en rik källa för malakit under 1800-talet, vilket ledde till att Ryssland blev en av de främsta producenterna av denna sten. Malakiten från Ural var känd för sin exceptionella kvalitet och de stora block som bröts där. Dessa block tillät hantverkare att skapa större och mer imponerande konstverk och arkitektoniska element än tidigare varit möjligt.

Användning i rysk arkitektur och konst

I Ryssland användes malakit främst i dekorativa och lyxiga sammanhang. Det mest berömda exemplet på malakitens användning i Ryssland är kanske Malakitrummet i Vinterpalatset i Sankt Petersburg. Detta rum är utsmyckat med stora paneler av malakit och har kolonner och andra dekorativa element klädda i denna imponerande gröna sten. Det tjänade ursprungligen som mottagningsrum för tsarinnor och är ett glänsande exempel på malakitens betydelse i rysk dekorativ konst.

Konsthantverk

Förutom dess arkitektoniska användning, blev malakit även populärt för tillverkning av lyxiga konstföremål såsom byråer, klockor, vaser och smycken. Hantverkare utnyttjade malakitens mönster för att framhäva dess naturliga skönhet, ofta i kombination med andra ädla material som guld och ädelstenar.

 Symbolisk betydelse

I Ryssland symboliserade malakit inte bara lyx och rikedom utan även teknisk och konstnärlig skicklighet. Användningen av malakit i storskaliga och offentliga byggnader och i fina konsthantverk speglade Rysslands ambitioner och stolthet under tsartiden.

Nutida Ryssland

Även om malakit inte längre bryts i lika stor omfattning i Ryssland som under 1800-talet, kvarstår arvet av dess användning. Föremål och byggnader som innehåller malakit är bevarade som kulturella skatter och fortsätter att dra till sig besökare både nationellt och internationellt. Malakit anses fortfarande vara en viktig del av Rysslands kulturella och historiska identitet.